Det är inte ovanligt att ett e-handels- eller handelsbolag har en IT-miljö som vuxit fram över flera år. Nya system har införts i takt med att verksamheten utvecklats. Ett ERP för affärsprocesserna, ett PIM för produktinformationen, en e-handelsplattform för försäljningen och ett (eller flera) WMS för lagret. Varje system löser sin uppgift och bidrar till att effektivisera verksamheten. Utmaningen uppstår i hur systemen kopplas ihop och hur data rör sig mellan dem.
Integrationer är direkt kopplade till affärens kärnprocesser. Data behöver röra sig sömlöst mellan flera system och kanaler för att verksamheten ska fungera effektivt. Det handlar till exempel om att:
När integrationsarkitekturen inte är byggd för förändring riskerar varje ny kanal eller system att bli ett större tekniskt projekt. Med en mer strukturerad integrationsplattform kan istället nya kanaler kopplas på mot befintliga dataflöden, vilket gör att tekniken stödjer affärens utveckling istället för att bromsa den.
Det finns ofta tydliga signaler på att ett integrationslandskap börjar bli svårt att hantera, även om problemen inte alltid uppfattas som integrationsrelaterade från början.
Vanliga tecken är till exempel:
När sådana situationer börjar uppstå är det ofta ett tecken på att integrationsarkitekturen har vuxit ifrån sin ursprungliga struktur.
Läs mer här.
Allt fler handelsbolag börjar därför se systemintegration som en strategisk del av sin IT-arkitektur. Istället för att bygga punkt-till-punkt-integrationer mellan varje system designas integrationerna som en del av den övergripande systemarkitekturen.
En vanlig princip är att införa ett integrationslager eller en integrationsplattform mellan systemen. I en sådan arkitektur kommunicerar systemen inte längre direkt med varandra. Istället hanteras dataflöden via en central plattform där logik för transformation, routing och orkestrering kan samlas och återanvändas.
Det innebär att varje system integreras mot en gemensam plattform istället för mot flera andra system. Resultatet blir en mer skalbar arkitektur där dataflöden kan standardiseras, integrationer kan återanvändas och nya system kan kopplas in utan att hela landskapet påverkas.
Den största vinsten med ett integrationslager handlar i slutändan om flexibilitet.
När integrationerna är strukturerade och centraliserade blir det möjligt att utveckla systemlandskapet steg för steg utan att varje förändring påverkar hela miljön. Nya system kan införas snabbare, datamodeller kan utvecklas och nya kanaler kan lanseras utan att integrationsarkitekturen blir ett hinder.
För många handelsbolag innebär det en viktig förändring i hur man ser på integrationer. Istället för att vara en teknisk detalj i bakgrunden blir integrationsarkitekturen en möjliggörare för hur verksamheten kan fortsätta utvecklas.
I en bransch där nya kanaler, partners och tekniska lösningar ständigt tillkommer är just den förmågan ofta en avgörande konkurrensfördel.