Ett klimatbokslut är ett sätt för ett företag att redovisa sin klimatpåverkan på ett standardiserat sätt. Resultatet kan användas som underlag när ett företag skapar mål och strategier kopplade till sin egen klimatpåverkan. Här går vi igenom den vanligaste metoden för er som vill komma igång med ett klimatbokslut och avslutar med att ge några konkreta tips kring uppstarten.
Det finns några olika standarder att arbeta med klimatbokslut men det internationellt mest använda kallas Greenhouse Gas Protocol (GHGP).
Idag erbjuder GHGP omfattande, globala, standardiserande ramverk som syftar till att hjälpa företag, organisation och länder att kartlägga, kvantifiera och rapportera sina växhusgasutsläpp. En av GHGP:s mest använda standarder är A Corporate Accounting and Reporting Standard, vilken tillhandahåller guidning och krav för organisationer som gör klimatbokslut. Läs mer om standarden här!
Som hjälp för att definiera organisationsgränser, kartlägga vilka aktiviteter som en verksamhet äger eller kontrollerar så klassificerar GHGP verksamheters utsläpp i tre Scope:
Värt att veta är att Scope 1 och 2 är obligatoriska kategorier medans Scope 3 är frivillig att rapportera. Detta eftersom flertalet organisationer inte har exempelvis produktion av varor som påverkar klimatet uppströms eller nedströms i värdekedjan. Detta är värt att notera i det läge en jämförelse mellan företag görs.
GHGP har fem grundläggande rapporteringsprinciper som ska följas genom hela redovisningarbetet:
Efter att ni själva bestämt er för metod och vilka scopes som blir relevanta för er så kan arbetet med själva klimatbokslutet börja enligt följande tre steg:
Insamling av data. Här hämtar ni data från interna system såsom körjournaler, affärssystem och lönesystem. Men även från externa parter såsom hyresvärden, SJ och elbolag som företaget anlitar. För att förbättra kvaliteten kan även interna undersökningar kring personalens beteendemönster vara lämpliga källor till information.
Beräkningar. Efter att datan samlats in startar processen med att beräkna klimatpåverkan. Detta är en relativt avancerad process som kräver kunskap och beräkningsmodeller kopplade till ett flertal olika kategorier. Fördelen är att detta till stor del kan användas på samma sätt kommande år, så var noggrann så vinner vi mycket tid i framtiden.
Mål och strategier. Nu är arbetet gjort och ni har ett resultat. Nästa steg och kanske det viktigaste är att berätta om resultatet, vilka lärdomar ni kan dra av det och hur det ska gå till. Resultatet är ett utmärkt underlag till att skapa mål och i förlängningen strategier för klimatdelen av ert hållbarhetsarbete.
Support