Lagkrav om systemstöd för tidsrapportering

Många svenska företag har redan gått över till digital tidrapportering, och det är inte svårt att förstå varför. Det finns många fördelar med detta både för företagen och deras anställda. Lagstiftningen som i grunden bygger på en dom i EU-domstolen från 2019 håller nu på att implementeras i medlemsländernas nationella lagar. Danmark är ett exempel där en ny lag nyligen godkänts, och är planen att lagen ska träda i kraft 1 juli 2024. 

Händelserna som föranledde lagstiftningen grundar sig i ett mål där en spansk fackförening väckte talan gentemot Deutsche Bank, eftersom banken saknade tillräckliga system för att spåra arbetstiderna för sina anställda. EU-domstolen fastslog då att alla anställda inom EU måste kunna rapportera sina arbetade timmar som bland annat inte får överskrida 13 timmar i sträck. Tidrapporteringssystemet måste vara tillgängligt för inspektioner från myndigheter, men även för anställda. 

Varför finns reglerna?

Syftet med dessa nya regler är att öka transparensen och rättvisan på arbetsplatsen samt att skydda de anställdas hälsa och motverka överarbete. Företagen får därmed ett ökat ansvar för att dokumentera arbetstider och ersättningar på ett tydligt och transparent sätt.

Hur ska man tänka som företag?

För att hålla sig uppdaterad och samtidigt säkerställa överensstämmelse med de nya kraven är det klokt för alla arbetsgivare att överväga en övergång till digitala tidrapporteringssystem. Ett modernt system hjälper inte bara företag att följa lagkrav och olika typer av kollektivavtal, utan det hjälper även medarbetarna att spara tid, minska risken för fel och underlätta arbetet för löneavdelningen. Dessutom främjar det både lönsamheten och personalens välmående genom att ge full insyn i arbetstiderna och projekten.