Tidsbrist bromsar digitaliseringen i tillverkningsindustrin – inte budgeten

Tidsbrist bromsar digitaliseringen i tillverkningsindustrin – inte budgeten

Det största hindret för att modernisera systemstödet i svensk tillverkningsindustri är brist på tid och interna resurser, inte kostnaden. 61 procent av beslutsfattarna anger tidsbrist som främsta hinder, medan 40 procent pekar på kostnaden för investering och implementation. Det visar undersökningen Industrin i förändring 2026, som Demoskop genomfört på uppdrag av Exsitec och SugarAI.

Industrin vet alltså att den behöver modernisera. Det som saknas är kapacitet att driva förändringen när kärnverksamheten redan tar all tid i anspråk.

De tre största hindren för att modernisera systemstödet

Att det ekonomiska argumentet inte toppar listan förändrar hur vi bör prata om systembyten. Nyttan är sällan det som behöver bevisas. Den svåra frågan är vem som ska driva projektet.

Varannan beslutsfattare har en digitaliseringsskuld

51 procent av beslutsfattarna i tillverkningsindustrin medger att investeringar i moderna systemstöd har skjutits upp och att bolaget riskerar att halka efter konkurrenterna. Det är en digitaliseringsskuld.

Skulden växer med bolagets storlek. Bland bolag med 50 eller fler anställda uppger 16 procent att skulden är hög, jämfört med 3 procent bland de mindre bolagen. Bolag med fyra eller fler separata system upplever också en betydligt högre skuld.

Skulden är sällan ett resultat av dåliga beslut. Den växer när det brådskande får gå före det viktiga, vecka efter vecka.

86 procent behöver extern IT-kompetens

Bara 14 procent av tillverkningsbolagen har all IT-kompetens de behöver internt. 49 procent har grundläggande kompetens men anlitar konsulter för specialistuppdrag, och 36 procent är i hög grad eller helt beroende av externa konsulter.

Beroendet är störst i mindre bolag. 46 procent av bolagen med färre än 50 anställda är i hög grad beroende av konsulter, mot 30 procent av de större.

Det är inget problem i sig. Men det ställer krav på att partnern förstår verksamheten, inte bara tekniken, och finns kvar efter driftstart.

Därför räcker inte en större budget

Investeringsviljan finns. 39 procent av bolagen planerar att öka sina digitala investeringar de kommande tolv månaderna och 46 procent räknar med ungefär samma nivå. Bara 2,5 procent planerar en kraftig ökning.

Samtidigt bedömer bara 43 procent sin förmåga att driva digitaliseringsprojekt som god eller mycket god. Den vanligaste bedömningen är ”varierande” (45 procent).

När tiden är flaskhalsen hjälper det inte att skjuta till mer pengar. Projektet kan vara rätt och tekniken kan vara rätt, men utan förmåga att driva förändringen internt lyckas det inte.

Så moderniserar ni systemstödet när ingen har tid

Nyckeln är att minska hur mycket intern tid varje steg kräver. Fem steg som gör skillnad:

1. Förankra en digital strategi först. 74 procent saknar en fullt förankrad digital strategi. Utan den fattas systembeslut reaktivt, när ett avtal löper ut eller ett problem blivit för stort.
2. Dela upp moderniseringen i avgränsade etapper. Börja där dubbelarbetet är störst. 69 procent av bolagen registrerar samma information i flera system minst en gång i veckan. Varje manuellt moment som försvinner frigör tid till nästa steg.
3. Få systemen att fungera tillsammans. Bara 26 procent har system som delar data automatiskt. Bland bolag med välintegrerade system är andelen som är nöjda med avkastningen mer än dubbelt så hög.
4. Utse en intern ägare, men inte för allt. Bestäm vem som äger prioriteringar och beslut. Låt en partner bära projektledning, konfiguration och integration.
5. Välj en partner som stannar kvar efter leverans. När 86 procent är beroende av extern kompetens avgörs resultatet lika mycket av förvaltningen som av implementationen. Exsitec tar ansvar för helheten även efter driftstart, med en kontakt för alla system.

Vanliga frågor

Vad är det största hindret för digitalisering i tillverkningsindustrin?

Det största hindret är brist på tid och interna resurser. 61 procent av beslutsfattarna i svensk tillverkningsindustri anger det som främsta hinder för att modernisera systemstödet, före kostnaden för investering och implementation (40 procent) och svårigheten att motivera ROI internt (21 procent). Det visar Exsitecs och SugarAI:s undersökning Industrin i förändring 2026, genomförd av Demoskop.

Vad är en digitaliseringsskuld?

En digitaliseringsskuld uppstår när ett företag skjuter upp investeringar i moderna systemstöd och därför riskerar att halka efter konkurrenterna. I svensk tillverkningsindustri medger 51 procent av beslutsfattarna att de har en digitaliseringsskuld. Skulden är störst i bolag med 50 eller fler anställda och i bolag som använder fyra eller fler separata system.

Behöver man en digital strategi innan ett systembyte?

En förankrad digital strategi gör det lättare att prioritera och fatta systembeslut i rätt ordning. Ändå har bara 26 procent av svenska tillverkningsbolag en tydlig och förankrad digital strategi, och 37 procent saknar en helt. Bolag med välintegrerade system har mer än dubbelt så ofta en förankrad strategi, 48 mot 20 procent.

Hur moderniserar ett tillverkningsföretag systemstödet med begränsade interna resurser?

Genom att dela upp arbetet i avgränsade etapper, börja där dubbelarbetet är störst och låta en extern partner bära projektledning, konfiguration och integration. 86 procent av svenska tillverkningsbolag är redan beroende av extern IT-kompetens. Därför avgör valet av partner både implementationen och förvaltningen. Exsitec tar ansvar för att systemen fungerar tillsammans även efter leverans.